Ugandisk Kultur * 10

27 aug. Torsdag
En ny strategi
Jag försökte att uppdatera denna blogg tidigare idag men de funkade inte, nätet dog mitt i uppladdning och allt jag skrivit försvann och bilder försökte jag inte ens med. Så nu har jag kommit upp med en ny strategi, använder word, skriver lite varje dag (likt en dagbok) och sedan försöker jag ladda upp det en gång i veckan. På detta sätt försvinner även en del av stavfelen =).

Idag var det en vecka sedan vi lämnade Sverige, börjar känns som att jag kommer att kunna skapa sig en form av vardag här som jag kan trivas med. Idag har vi pluggat fram till lunch, (delvis ute i ’kojan’ i trädgården), lagat lunch hemma, stekt sötpotatis med bönröra (alla ingredienser inköpta på marknaden, förhoppningsvis inte till allt för mycket överpris). Försöker att lära mig ett ord på luganda varje dag men kan än så länge bara säga ’tack så mycket’ (webale njo) och inte ’det är för dyrt’. Nästan alla pratar engelska men det är inte den engelskan man är van vid så jag förstår ofta inte i alla fall. Så det är nog en bra ide att lära sig det lokala språket, speciellt om man vill kunna kommunicera med de på markanden och pruta priser. Eftermiddagen ägnades till att hänga på den danska NGOn med grattis Internet, som funkade så där…



Dagens höjdpunkt skede vid fem, då vi gick och hämtade våra klänningar inför introduktionsceremonin (typ förlovningsfest) på lördag (då brudgummen väljer brud, själva bröllop är först nästa helg). Av någon anledning så skattade alla åt oss då vi prövade klänningarna hos skräddaren, när vi kom hem och provade dem så förstod vi. Min bästa liknelse är gräddbakelser (med ananas topping) i en afrikansk miljö, bedöm själv.

Nu i kväll har jag för första gången strukit mina underkläder och strumpor. Detta då vi fått för oss att då man torkar kläder ute så kan det komma larver i dem som sedan när man tar på sig kläderna kryper de in under huden och lägger ägg. Vi är dock inte säkra på detta men ett som är säkert är att jag kommer att fortsätta att stycka allt på hög värme och hoppas att det tar död på allt.

30 aug. Söndag
Dagen efter då jag satt på ändan nästan hela dagen
Då har jag fått en stor dos av ugandisk kultur på kort tid. Satt på min rumpa från ca 9:00 till 01:00 och det var fantastisk, trots träsmaken. Dagen började med att vi försökte få på oss våra ”vackra” klänningar innan vid blev upphämtade kl 9 och skjutsade till Cotildas föräldrahem. Där väntade ca 60 personer, släktingar och vänner till brudgummen, som alla skulle med. Vi blev inpackade i bilar och bussar och efter tre timmars skumpig bussfärd, då jag fick se Afrikas svar på renar och älgar, zebror och antiloper, var vi framme i Mbarara där introduktionsceremonin skulle äga rum. Det var en lång ceremoni med utdelning av gåvor till framför allt bruden och hennes familj, långa tal, traditionell mat, dryck och dans. Tror att det var väldigt välbärgade ugandier, vi fick möta, flera hade universitet utbildning och alltihop måste ha kostat en hel del.



Det här är vi i våra ugandiska festkläder tillsammans med Cotilda och någon mer

Ska göra ett försök att förklara kort hur det hela gick till. Grundtanken med det hela var att brudgummens familj ska komma och ge gåvor till brudens familj för att sedan få henne överlämnad till dem. De skickade in tre vändor med kvinnor i olika åldrar innan bruden kom in. Alla kvinnor hade jättefina klänningar, eftersom det var två stammar som skulle sammanföras var det en blandning av de olika kulturerna (vilket bland annat syntes på klänningarna). Sammanfattningsvis var det en väldigt intressant och rolig dag även om man jag väldigt trött i slutet.

Ser framemot en ny arbetsvecka, vi ska få göra vårt först besök ute i fält på onsdag. Nu ska jag försöka med att ladda upp lite bilder...puhh..funkar det inte nu så ska jag försöka lägga upp dem på FF istället (så titta där om det inte finns några här) och funkar inte det så ska jag skapa en ny resedagbok. Wich me luck!

Hörs snart!

Stor Kram