My name is Not Mzungu!

Lördag 26 sep
Ett litet kort inlägg om att inte ha samma hudfärg som de flesta andra. I Masaka när man promenerar längs huvudgatan hör man ungefär var annan meter; Mzunga! (!!), Hey Mzunga!, Bye Mzunga!

Mzunga betyder kort och gott 'vit människa' och det känns som att det för de flesta man träffar, speciellt barn, så är det de ser, en människa som ser annourlunda ut. När vi var ute och gjorde intervjuer i en by en timme utanför Masaka så var det barn som blev väldigt rädda för oss.

Lillen är ju livrädd för mig …Några av barnen hade aldrig sett en vit människa förut. Maria försökte ta i hand med några men de bara sprang iväg. Till sist fick hon ta i hand med några men då översatt vår chaufför för dem de skulle förvandlas till vita under natten efter som de rört en vit. Han skämtade men hälften av barnen sprang iväg livrädda.
Det är speciellt att aldrig kunna vara anonym och smälta in, även att bli dömd av sitt utseende. Många verkar tycka det är intressant och lite äldre barn är väldigt nyfikna och vill prata med en och träna sin engelska (de flesta barn som går i skolan lär sig engelska).


Det var allt för den här gången. Ha en trevlig helg!
Kram

tre ”field visits” och en ”storstadshelg” senare…

tisdag den 22 september 2009
Det är ett tag sedan jag skrev nu, har varit fullt upp, på ett bra sätt. Vi har hunnit med att vara ute i fält tre gånger till och intervjuat bönder. Det är helt underbart intressant, det är helt klart belöningen för att man suttit och läst om det hemma innan i böcker.

Sara, hennes översättare och en bonde som hon intervjuar. Det är en utmaning att genomföra en bra intervju med översättare, första gången försvann garanterat en hel del i översättningen men nu börjar jag lära känna översättarna och vad det är viktigt att tänka på före, under och efter. Jobbar även på att lära mig lite mer Luganda, köpte en lärobok i Kampala i helgen.

Vid ett av besöken, träffade vi bönder som var del av ett kooperativ som bland annat gjorde ananas och banan vin och detta fick vi smaka.

Det är kvinnan i bilden som är bonde och vi är på hennes banan plantage som hon tillverkar vin av, det är samma kvinna som jag intervjuade tidigare (se kort från vecka 2).

Det ska nu tilläggas att klockan var tre på eftermiddagen och ingen hade intagit någon föda sedan tidig morgon så alla blev mer eller mindre berusade. Den som framför allt blev berusad var mannen som guidade oss runt i byn, till olika bönder. Så, detta slutade med att vi promenerade runt i ca 2 timmar i byn, hälsade på en häxdoktor och fick se väldigt mycket banan plantage. Det var kanon kul =)

Nu till storstadshelgen, i fredags tog vi ledigt och åkte in till huvudstaden, Kampala och träffade Lisa och Matilda, två klasskompisar som också gör praktik här. Det blev en hel del shopping, framför allt mat. Det var fantastiskt roligt att gå runt i en riktig matvaruaffär, där det fanns ost, yoghurt och andra kryddor än chili, salt och peppar. Så det köpte vi med oss ett lager av.


Sara och Maria utanför köpcentret, de var väldigt tacksamma för att det fanns!

Vi hann även med att gå på teater och se en skolpjäs som en flickskola hade satt upp. Även det väldigt kul, den visade traditionella danser från olika delar av Uganda och handlade om flickors rätt till att gå i skolan.

Visst ser de glada ut, flickorna som får gå i skolan =). Det blev även en del restaurangbesök, fick äta etiopiskt för första gången, rekommenderar det stark, en del öl drickande och en natt ute med dansande till afrikansk musik. Vad mer kan man önska sig?! Men nu känns det skönt att vara tillbaka i Masaka där det är lugnt och skönt och där man inte kan göra av med så mycket pengar =). Nu ska jag gå och se till yoghurten som är i ugnen. Vi håller på att tillverka vår egen eftersom vi bara kunde få med oss ett paket tillbaka från Kampala och det inte finns att köpa här. Jag är väldigt spänd på hur det kommer gå, har ju aldrig gjort min egen yoghurt förut, någon annan som har som kan komma med tips?

Nästa vecka tänkte jag skriva lite om flora och fauna här i Uganda så här långt (Kerstin, vet att du väntar med spänning på det här) samt om nya mer eller mindre frivilliga matvanor. Låter det intressant?

Oroligheter i Uganda men inte nu längre...

fredag den 11 september 2009
Lite oroligt
Vet inte riktigt hur jag ska beskriva det här men det är lite oroligt i Uganda just nu. Det har varit upplopp i huvudstaden Kampala igår och idag och även i staden som vi bor i Masaka under dagen. Alla affärer har stängt och det är inga bilar på gatan, på grund av att militären satt upp vägspärrar(ljudet av tutande bilar som man vant sig vid har upphört). Det en konflikt som har legat under ytan en längre tid mellan ett kungadöme i Uganda, Buganda, och den sittande regeringen som blossat upp. Skulle ljuga om jag sa att det inte kändes lite obehagligt men vi har meddelat ambassaden att vi är i landet och de på de på jobbet har lovat att ringa om det skulle hända något, vi lyssnar på radion om något skulle komma upp. Så för tillfället håller vi oss bara hemma.

Söndagen den 13 september
Nu är det lugnt igen
Nu är det lugnt igen i staden där vi bor och de flesta som vi har pratat med tror att konflikten kommer att lägga sig de närmaste dagarna (både presidenten och kungen har uppmannat till lugn, så den politiska viljan verkar finnas). Det var väldigt underligt, egentligen så hade vi nog inte märkt något om inte de på kontoret hade sagt något. Men det blev en väckarklocka, fram tills nu har det känts som Sverige men annorlunda men nu inser man att de inte har samma stabila grund och att läget snabbt kan förändras. Gäller att hålla sig uppdaterad. Men allt är som sagt bra nu och vi har varit och simmat i poolen idag och varit nere på stan och det känns tryggt.

Här kommer en liten bonus i form av kort som jag tänkt lägga upp förut då det inte fungerade:

En väldigt söt bäbis med sin mamma som vi träffade under vårt första field visit. Jo, förresten vi var ju på vårt andra i fredags, det var också bra. det var annorlunda mot det första, de bönderna vi träffade nu var fattigare och hade andra problem.


Maria och Sara på grönområdet precis nedanför vårt hus på väg ner till poolen. Tanken var att det skulle bli en golfbana här men pengarna tog slut innan det blev klart så nu fungerar det som betesmark för kossor och getter. Som syns på bilden så eldas det väldigt mycket här, framför allt sopor av olika slag, vilket kan göra en väldigt allergisk vissa dagar.


Färg glada hus, tror att de får betalt för att måla sina hus och ha reklam på dem. Tycker det är fint, gör en glad.


Och det här är jag i min klänning kvällen innan introduktions cermonin. Det spårade ut lite grann, men vi hade väldigt kul =)

Kerstin, här kommer adressen till mig eller till kontoret:
SCC-Vi Agroforestry Project, Masaka
P.O. Box 1732
Masaka
Uganda

Tydligen så är dock inte posten allt för pålitlig, ibland tar det en vecka för den att komma fram ibland två ibland tre =)Men det skulle vara väldigt kul med post, jag lovar att skicka något tillbaka ;)

En hetisk vecka

söndag den 6 september 2009
Nu regnar det
Idag är det första dagen som det regnar riktigt ordentligt. Tydligen så skulle regnperioden ha börjat när vi kom hit men den har varit försenad men nu verkar det ha kommit i gång. De på kontoret har sagt att det inte kommer regna hela dagarna utan bara några timmar. Det är ganska mysigt och det gör det lättare att sitta inne och plugga, vilket jag gör nu eller inte nu nu.

Igår var vi på stranden hela dagen, Sandy beach (totalt var det ca 2 m2 sand på hela stället så det gjorde inte riktigt skäll för namnet). Badade, solade och läste skönlitteratur hela dagen, jätteskönt. Jag kanske inte borde skriva bada, jag doppade mig snarare, är lite rädd för parasiter i vattnet… men det var fler som badade och de på kontoret hade sagt att det var ok.

Nu är det kväll, klockan är nio och det är tyst. ”Minaret-killen” har nog ledigt i kväll. Idag har varit en riktig ’söndags’ söndag. Pluggade på förmiddagen, vilat lite, läst bok, varit nere i stan och fyllt på matförrådet (avokado och bröd), inhandlat en karta över Uganda (så att jag kan se vart jag har varit), köpte en skiva med afrikansk musik (de har väldigt bra musik här) och hittat en affär med jättefina tyger (jag har satt en gräns på hur många tyger som ska få följa med hem, då risken är stor för överkonsumtion).

I morgon är det måndag och det känns kul. Ser framemot att få fortsätta med skoluppgifter och uppsatsen. Allt är så intressant och vi får all hjälp vi kan tänkas behöva från SCC Vi och de värdesätter det vi gör eftersom de ser det som något de kommer att ha nytta av vilket är kul efter att bara har gjort saker i ”eget” utbildningssyfte så länge. Börjar kännas som att tiden fram till jul kommer att gå väldigt snabbt, det är så mycket jag vill hinna med att göra, både i skolväg och utanför.

KramKram

tisdag den 8 september 2009
SCC Vi träningscenter
Idag har varit en ny väldigt intressant dag =) Vi har varit på studiebesök på SCC Vi’s träningscenter där de demonstrerar alla de olika skogsjordbruks- (agroforestry) metoder och -tekniker som de lär ut till bönder. Det var fascinerande att se hur många ”enkla” lösningar det finns som kan förbättra livet för bönder i området samtidigt som det är/verkar miljömässigt hållbart, vilket även är grundtanken med SCC Vi’s projekt. Det är så roligt att ta del av något som verkar fungera. Ser framemot att få börja med datainsamlingen för uppsatsen och se om det verkligen är så bra som det verkar, för det verkar väldigt bra. Det var även väldigt kul att få se hur alla träd och buskar ser ut som man äter saker ifrån så som passionsfrukt (se kort nedan), avokado, mango, vanilj, kaffe osv.


passionsfrukt

Kan göra ett försök att förklara hur skogsjordbruk är tänkt att fungera. Exempel: en bonde äger en liten jordplätt (stor som ¼ fotbollsplan), istället för att bara odla en gröda t ex bananer (vilket många gör) blandar denne bananplantorna med olika grödor till exempel med högre träd som ger skugga(vilket gör att bananplantorna trivs bättre) och ved/virke (då behöver inte de gå så långt för att samla ved), andra fruktträd (mango & avokado) som både kan ge en extra inkomst och tillskott i den dagliga födan, några tobaksplantor (som fungerar som naturligt bekämpningsmedel mot insekter), lägre växter som fungerar som foder för djuren och runt jordplätten planteras lägre plantor som förhindrar vatten - och näringsläckage.


Detta är jordplätten jag beskrev ovan och ett av husdjuren

Förutom olika skogsjordbrukstekniker lär SCC Vi också ut andra aktiviteter som förbättrar levnadsförhållandet för bönderna som är involverade i projektet, från hur man kan tjäna mer pengar på sitt skogsjordbruk och börja se det som ett företag till hur man bildar grupper och kooperativ för att bättre kunna marknadsföra sina produkter och hur man kan ”spara och låna” på by nivå inom en grupp. Om jag har förklarat dåligt kan den som är intresserad gå in och läsa mer på Vi skogens hemsida =).

Det är ”spara och låna” - grupperna som vi utvärderar för vårt första skolprojekt och det är jätteintressant. Det vi tittar på där är om bönderna använder de pengar som de har lånat på ett sätt som har genererat i förhöjd levnadsstandard och om det inte har det vad är i så fall orsakerna till det. Vi har vårt andra besök hos en ”spar och låna” - grupp nu på fredag, då ska jag hålla i en grupp diskussion, det blir spännande.

Jag har så mycket jag skulle vilja skriva om och berätta idag men det finns inte riktigt tid att skriva ner allt men förhoppningsvis kommer det komma med en annan dag. Tack för alla kommentarer, utan dem skulle jag inte få inspiration och sluta skriva =). Malin, jag lovar att jag ska skriva om kulturkrockar snarast för det har varit en del.

Stor Kram


Jag å plantan

Vi köpte med oss en avokadoplanta hem som ska planteras i trädgården. Har hört att träd kan växa upp mot 30 cm per månad runt ekvatorn, och avokado ska vara ett av de snabbaste så det kommer att bli lite av ett experiment. Plantan heter Miss Njo Njo (översättning: Fröken lite för mycket)

torsdag den 10 september 2009
Det är mycket nu …
Har ”deal-line” för skolan imorgon plus att vi ska ut i fält och träffa bönder imorgon så det har varit lite mycket de senaste dagarna (Eftersom jag av någon underlig anledning alltid ska göra allt in det sista, börjar bli lite less på mig själv av den anledningen och undrar om jag någonsin kommer att lära mig. Jag hoppas verkligen det annars tror jag att jag har stor potential att bli utbränd =).


Så här kände jag mig tidigare idag…

Hur som helst är detta anledningen till att jag inte har skrivit så mycket i veckan och jag orkar inte skriva så mycket nu. Men jag kan dela med mig av våra helgplaner, vi ska åka in till huvudstaden, Kampala och shoppa =)! Har en lång lista på saker som jag hoppas kunna inhandla t.ex. ost (helt omöjligt att få tag på i Masaka), kryddor (utbudet här är väldigt begränsat och börjar bli ganska less på att allt smakar chili, ingefära, eller vitlök), schampo och balsam för ej afro-hår och lite annat som vi har börjat sakna. Det är en väldigt liten stad vi bor i och det finns bara små supermarknaderna, det mesta av livsmedel inhandlas på marknaden.

Detta är en av de två huvudgatorna i Masaka, längre ner på gatan ligger marknaden (vilken vi på detta kort är på väg till) och i bakgrunden ser man en av moskéerna (och minareten).

Nu ska jag gå och lägga mig (sover själv nu och det går alldeles utmärk!).
Trevlig helg!
Kram

Ps. det har inte regnat sedan i söndags så regnperioden har fortfarande inte kommit hit ds.

Ps 2. Det blir inget Kampala i helgen.

Bilder fran mig till er

måndag den 31 augusti 2009
8 till 5
I dag har varit en heldag med intensiv tankeverksamhet, en produktiv sådan.





Det var det enda jag hade att säga för idag. Eller en sak till, jag börjar längta till ramadan är över. Anledningen till detta är att varje kväll klockan åtta sätter ”killen” i minareten i gång och sedan håller han på i en och en halv timma och mässar, eller vad det nu kallas. Ljudnivån inne i vårt hus är precis så hög att det stör om man till exempel sitter och läser. Han (killen i minareten) sätter även i gång klockan 05:30, oftast så sover jag för tungt för att höra honom då men i morse väckte han mig.

tisdag den 1 september 2009
En helt vanlig dag
Sitter här, klockan är 21:00 och håller på att bli galen på ”killen” i minareten. Tycker att han borde bli hes, tänk om det bara är en bandspelare som de slår i gång. Det skulle vara lite trist, har ju börjat få ett lite personligt förhållande till denna ”kille”. Oj nu blev han tyst … nä nu börja han igen (kanske bara vattenpaus, tror inte det är en bandspelare). Idag har nog varit vad som kommer att kallas en ”helt vanlig dag”. Var på kontoret till lunch, shoppade lite matvaror under lunchen, pluggade hemma på eftermiddagen, gick ner till hotellet med pool vid fem och simmade i 40 minuter, duschade, åt middag, pluggade lite till och nu ska vi se film. Vet inte vad jag ska skriva riktigt. Känns som om jag fortsätter så här så är risken stor att detta kommer bli väldigt långtråkig läsning, så om det är någon som har något förslag på hur det kan bli mer intressant (är ju bara nybörjare på det här) så är jag öppen för förslag. Vad vill ni veta? Ge mig uppdrag eller kanske veckoteman
=)



onsdag den 2 september 2009
Dagen då jag slog rekord i foton jag närvarde på


Idag har varit en väldigt intressant dag, vi har samlat in våra första data! Möte 40 bönder (varav 25 hade klänning) i deras by. De var beredda på att vi skulle komma. Alla bönder som vi möte var medlemmar i grupper som sparade gemensamt (Co-Save) och det är hur detta fungerar som vi skall utvärdera som vår första uppgift för SCC Vi.
Jag har lite svårt att beskriva allt nu, har inte hunnit smälta det ännu. Det var en väldigt speciell känsla att själv sitta ner och prata med bönderna och eftersom de var informerade om att vi skulle komma (som studenter från Sverige) så var alla uppklädda, och medan vi satt i en soffa (utomhus under några träd) satt de på träbänkar och innan vi lämnade dem så sjöng och dansade de för oss. Vi blev även uppbjudna.







Svårt att hantera och veta hur man ska förhålla sig. Ska sova på det här och så kanske det kommer en längre reflektion i morgon, om jag har orken.

Just det, anledningen till rubriken, vi blev något av en turistattraktion (även det framkallade nya annorlunda känslor), alla ville ta kort med oss. Jag tror, utan att ljuga, att jag har varit med på mer än 45 kort i dag. Känner det i musklerna som man ler med nu.

”Minaret killen” har nu tystnat så det betyder att klockan är 22:00 och det är dags att gå och lägga sig.

Fredag den 3 september 2009
Hemlängtan …
I dag var första dagen som jag haft hemlängtan och det inte kändes så roligt, så mycket nytt hela tiden, nya intryck, kände mig helt slut. Som tur var har det gått över nu =). Jag och Sara har spelat lite ”hacky-sack” i vardagsrummet i kväll, vi börjar bli ganska bra. Andledningen till att vi var inomhus och inte i trädgården var för att det blir mörkt ute klockan sju och för att myggen har börjat komma. Det har nästan inte varit några myggor men nu regnar det lite oftare, lite grann varannan dag, så nu trivs de bättre. Som tur var för mig så verkar de inte tycka om mig men de verkar älska Sara och Maria. Jag klagar inte över det.

Fick veta idag att ”minaret-killen” inte kommer att tystna efter Ramadan som jag trodde men tydligen håller han inte på lika länge när den är slut.